Det må vara trevligt att kolla på film och så—men bara i teorin. Det är väl ingen som orkar hålla sitt fokus i två och en halv timme? Om något får man kolla lite taget. Hade du frågat mig för några månader sedan hade jag nog inte påstått att det var så, men innerst inne varit övertygad. Vad är det som gör att det nu för tiden känns så himla jobbigt — att ens glo på ett och samma youtubeklipp i mer än 5 minuter? Denna tanke dyker upp hos mig medan jag ligger på soffan, till synes fullt inkapaciterad med telefonen framför näsan. Tanken var att kolla på nya säsongen av Black Mirror, men det känns helt enkelt bara för jobbigt. Istället spenderar jag fem timmar på Tiktok. Jag är jag för ungefär ett halvår sedan. 

Det är lite ironiskt ändå: hur man kan utveckla behov av att distrahera sig från sina distraktioner. 

Jag kan slå på en film med syfte att ta en paus från omvärlden när omvärlden känns för tråkig—bara för att snart ta upp telefonen och ta en paus från filmen när filmen känns för tråkig. Det hela låter ju som någon form av meta-eskapism* — där man ryggar iväg från att någonsin ha tråkigt. Och så är det väl också. Varför ska man någonsin ha tråkigt när man alltid kan välja att inte ha det? Som jag ser det är tristess av samma kaliber som ångest: den bara växer när man springer ifrån den. 

Det är ingen hemlighet att ADHD gör det lättare att fastna för saker. Eller kanske snarare väldigt svårt att inte göra det. Är man som jag, och dopaminsystemet ter sig som ett sönderslitet dörrhandtag, är det också inte konstigt att man söker sig till sådant som hjälper en kicka igång det. Att man söker kickar. Ibland tror jag att man kommer se tillbaka på dagens mobilanvändning — på alla dessa manipulativa appar — som yngre generationens crack. Redan nu börjar forskning avslöja effekterna av denna stegrande mobilanvändning. 

I den vetenskapliga artikeln Research on Adolescents Regarding the Indirect Effect of Depression, Anxiety, and Stress between TikTok Use Disorder and Memory Loss av forskare Peng Sha och Xiaoyu Dong avslöjas exempel på hur just Tiktok påverkar hjärnan hos ungdomar — och det ser inte ljust ut. I artikeln används det nyligen myntade begreppet “Tik Tok Use Disorder” (TTUD) för att beskriva 3036 ungdomars relation till appen och vad den har haft för påvisad inverkan på deras mentala hälsa och kognitiva förmåga. Inte bara demonstrerar studien en positiv korrelation mellan TTUD och symptom av stress, ångest och depression — men också minnesförlust. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot de unga manliga deltagarna för vilka symptomen är särskilt grova. (Sha och Dong, 2021).

Att sluta använda TikTok och andra beroendeframkallande appar har gjort en enorm skillnad i min vardag. I maj förra året låg min genomsnittliga skärmtid på drygt fyra och en halv timme per dag, vilket är 50% mer än den rekommenderade gränsen enligt den välkända psykiatern Anders Hansen (författare av Skärmhjärnan, 2019). Idag har jag reducerat min genomsnittliga skärmtid till en timme och 25 minuter per dag —  och jag mår mycket bättre. Från att knappt orka med att kolla på en hel film i en sittning, eller ens att sitta i tystnad i mer än ett par minuter, har jag gått tillbaka till att återigen njuta av lugnare aktiviteter som att läsa eller ägna mig åt kreativt skapande och känner inte längre behovet av att ständigt fylla tystnaden. Min vardag är lugnare och stressen betydligt mindre påtaglig. Jag sover bättre och är inte längre en slav inför en sorts omättlig tristess. 

Mobilberoende är ett legitimt beroende som slukar både tid och energi — och till slut även ditt minne.