Diskussionen om dödsstraff kan vara en väldigt kontroversiell fråga som spelar på det emotionella hos människor och är ett straff som diskuteras världen över. De flesta länder har avskaffat det, men det finns fortfarande länder som Kina som har kvar det. Det vanligaste argumentet för att rättfärdiga dödsstraff är att det har en avskräckande effekt, samt att det blir en form av vedergällning. Jag ska försöka förtydliga varför jag är mot dödsstraff, jag var för dödsstraff tidigare, men efter att ha tillbringat tid och samlat information har min åsikt ändrats. Mänskliga rättigheter är en del av vår existens och att acceptera dödsstraff är att acceptera en praxis som strider mot det mest fundamentala, vilket är rätten till liv. 

Respekt för varje individs mänskliga värde, även om de begått allvarliga brott, leder till en tolkning som innebär att man tror på mänsklig förändring, utveckling och rehabilitering. Om samhället i helhet väljer att förneka dödsstraffet tar samhället en ståndpunkt, en ståndpunkt som innebär människans förmåga att ångra sina handlingar och arbeta för försoning. Att låta samhället bestämma vem som får ta ett liv och vem som får utföra det leder till att samhället hamnar på samma nivå som brottslingen man straffar. 

Ett väldigt starkt argument mot dödsstraff är risken för felaktiga domar, börjar man gräva i information som gäller felaktiga domar börjar man se ett tydligt mönster. Enligt Death Penalty Information Center har man över 23 år hittat 2370 fall där det krävs en omprövning. Det är tragiskt att oskyldiga personer mister livet på grund av en fantasi om vedergällning. Rättssystemet är långt ifrån att vara fulländat, men att applicera dödsstraff rent praktiskt är att applicera något som är irreversibelt. 

Det vanligaste argumentet folk använder för att rättfärdiga dödsstraff är den “avskräckande” effekten. Det är dock en myt och metaanalyser ser ett väldigt svagt bevis att dödsstraff har en avskräckande effekt, speciellt när det handlar om mord. Genom att ta livet av en individ normaliserar man undermineringen av grundläggande värden som samhället byggs på, att avrätta människor skapar inte ett tryggare samhälle. 

Ett annat argument som är för dödsstraff är att det ger offret och deras omgivning en form av “rättvisa”, denna “rättvisa” är extremt godtycklig och botar inte sorgen eller de psykologiska skadorna som omgivningen lider av. Sorgen kommer alltid vara där vare sig man avrättar förövaren eller inte. Man måste istället fokusera på att förbättra rättvisa processer, stärka rättigheter för brottsoffer och starkt prioritera rehabilitering, att låta en enkel lösning som dödsstraff ta ansvaret är en feg lösning och underminerar människans intellektuella förmåga. Dödsstraffet är en lösning som inte analyserar det fundamentala problem som existerar, vilket är att samhället är byggt på ett specifikt sätt, ett sätt där deterministiska aspekter bestämmer vem som blir avrättad. Detta kan man identifiera när man ser att majoriteten som blir avrättade kommer från de svaga i samhället. Tar man bort fokuset på dödsstraff kan man istället använda resurserna till saker som faktiskt spelar roll, vilket kan vara att öka effektiviten av rehabilitering eller brottsförebyggande åtgärder.

Majoriteten av länder har valt att avskaffa dödsstraffet, vilket kan tolkas som att straffet inte är tillräckligt effektivt och saknar moralisk rättvisa. Att avvisa dödsstraffet insinuerar också att samhället strävar efter ett rättvisare och humant rättssystem, ett system som respekterar människors värdighet och rättigheter. Dödsstraff är den enkla vägen ut och människan ska inte välja den enkla vägen när det handlar om människors liv och detta är för att en människas existens är en komplex manifestation. Komplexa dilemman kräver komplexa lösningar.

Ett intressant argument mot dödsstraff är att skapa lidande för någon tills hen dör vilket är bättre än den enkla vägen som är avrättning. Lidandet skapas genom att förövaren i fråga sitter i fängelse och blir extremt begränsad, deras livskvalitet sjunker markant. Det fascinerande är att när det kommer till vedergällning har avrättning inte samma effekt som ett lidande som håller väldigt länge, rent subjektivt självklart, men skulle du inte välja att få någon att lida tills hen dör istället för den enkla vägen som avrättning är om du ville hämnas? Detta är en tolkning från ett väldigt inhumant perspektiv som spelar på det onda inom människan. Men detta inhumana perspektiv kanske vinner över några till sidan som är mot dödsstraff.

“For centuries the death penalty, often accompanied by barbarous refinements, has been trying to hold crime in check; yet crime persists. Why? Because the instincts that are warring in man are not, as the law claims, constant forces in a state of equilibrium.”

Av: Siver Mikho, 3A